Uppdaterad läsjakt för höstens lässatsning.

Sommarens läsjakt blev populär av både elever, lärare och föräldrar. Här kommer nu en version som inte är kopplad till sommar.

Inkludering samt anpassning består i att den som har svårt att läsa ges möjlighet att lyssna på någon som läser eller läsa delar av texten självständigt. Det kan också vara ett alternativ att lyssna på ljudbok.

Det som kan sätta fart på detta upplägg är att elever lockas läsa i olika miljöer och att det ger poäng. De kan vilja vara ensamma om ett val av läsmiljö och förhoppningsvis få två poäng då.

Det ifyllda läsjaktspapperet kan i skolan bli en spelplan, då man jämför innehållet i sina ifyllda rutor och räknar poängen.

Håll till godo :)

Klicka här för utskriftsformat.

Att upptäcka och använda skolstyrkor.

I läroplanens första del beskrivs att varje elev ska få känna växandets glädje, få erfarenhet av att känna tillfredsställelse då hen tar sig igenom svårigheter och att var och en får njuta av att utvecklas.

Ska varje elev få uppleva sådant ligger det i lärarens grundläggande arbete att hjälpa eleverna att hitta och att bli medvetna om sina styrkor och att de ska vägledas i att använda dessa för att klara av utmaningar.

Det är dock viktigt att vara lyhörd och det tillhör vår profession att tidigt upptäcka de elever som riskerar att inte nå kunskapskrav. Att jobba med elevers styrkor är en del av att finna former för att gynna alla att lyckas. Men särskilt de som har svårigheter av något slag ska känna till sina styrkor, ta hjälp av dessa för att känna att de ger en drivkraft framåt som hjälper dem att utvecklas och nå mål. Det behövs ingen forskning som styrker tanken att om man använder det positiva och starka så ger det ringar på vattnet så att självuppfattning och självtillit stärks.

Vilken typ av styrkor är det jag menar?

Det är de skolrelaterade förmågor eller den typ av generella kompetenser som hjälper eleven att processa framåt i sin utveckling mot att bli en fungerande samhällsmedborgare. På vägen dit har eleven hjälp av sina egna motorer för att lära saker, kunskaper och färdigheter som tangerar personlig egenskap och attityd. Största delen av dessa kompetenser hamnar aldrig i ett betyg men är det som framtida arbetsgivare värderar lika mycket som utbildningsmeriter.

• Vad tänker du nu om vad skolstyrkor är? Ge exempel.

Klicka här för att se vad som kan vara skolstyrkor.

Skolverket har gett ut ett material där generella kompetenser beskrivs utifrån EU:s nyckelkompetenser.  Där förklaras hur de kompetenserna kan kartläggas och identifieras.

För läraren i elevarbetet identifieras skolstyrkorna genom iakttagelser och observationer. Ofta har läraren en magkänsla gällande varje elevs mer framträdande positiva drag i fråga om drivkraft i lärandet. Att identifiera skolstyrkor hos barn är inget tidskrävande arbete utan görs av samlade reflektioner i ordinarie undervisning. Någon gång kan det vara svårt att tydligt urskilja en elevs styrka. Att hjälpas åt i ett arbetslag är naturligtvis en fördel då man också kan resonera om hur man som elev visar tecken på sin styrka.

• Välj en av skolstyrkorna och diskutera vad som bevisar att styrkan används.

I de Allmänna råden för utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen står att läraren i utformandet av planen ska utgå från elevens styrkor …// med tilltro till elevens möjligheter att utvecklas. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen tillhör fundamentet i skolarbetet vilket då betyder att också arbetet med styrkor ska tillhöra det grundläggande arbetet för en lärare.

Så här kan man arbeta praktiskt med elever;

1. Eleverna introduceras i förhållningssättet att använda sig av sina skolstyrkor. Detta görs med ett bildspel som ger uttryck för att alla elever är olika och är olika bra på saker. Det den ena klarar bra behöver någon annan stöd och hjälp med och vice versa. I bildspelet förklaras skolstyrkor och det ges exempel. Maila mig om du vill ha tillgång till bildspelet.
2. Eleverna får sedan fundera och känna efter vad den själv känner är sin egen styrka. I detta läge får styrkor gärna vara av andra typer, t ex ”snabb att springa”. Eleverna får sedan hjälp att kategorisera de styrkor som är relaterade till att vara ett stöd i att lära sig saker och att komma framåt i skolarbetet.
3. Vid utvecklingssamtalet är utgångspunkten att prata om elevens skolstyrkor.Läraren presenterar sina iakttagelser och ger exempel på hur eleven visar sina styrkor i undervisningen och på vilket vis styrkan är en hjälp i lärandet.  Elev, föräldrar och läraren samtalar och jämför sina tankar i detta. Vanligtvis känner elev och förälder igen den kompetens som läraren lyfter fram. Detta ger en fin och trevlig start på samtalet. Vid samtalets avslutande del då ett framåtsyftande mål satts upp brukar jag skriva in styrkan/styrkorna i elevens ruta. ” Min skolstyrka att kommunicera skriftligt kan hjälpa mig att nå målet.” Det blir som ett positivt sammanfattande avslut på samtalet, att checka av hur styrkan stödjer målet. 
4. Lärarens ansvar är att eleven tillåts och uppmuntras använda sina styrkor. I den vardagliga undervisningen sker sedan kontinuerligt att eleven bekräftas då den använder sin styrka på det viset att läraren uppmärksammar småviskande och med kroppsspråk då styrkan visas. Uppmuntrande hejarop, en hand på ryggen och ett leende i förbifarten är enkla sätt för bekräftelse. Detta har alltid också varit direkt relationsskapande mellan läraren och eleven helt i positiv anda.

Då elever görs uppmärksamma på och ges utrymme för att använda sina styrkor utvecklas också elevens förmåga till att ta ansvar för sitt lärande och sina studier samt att kunna ha inflytande på arbetssätt och innehåll i undervisning.

Då detta förhållningssätt får råda framträder en skolklass full av starka individer som har kraft och stor potential att lyckas.

Otroligt roligt!

Jag har blivit nominerad till Guldäpplet, vilket jag är jättestolt och glad över.

"Guldäpplet har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter."

Läs mer här: http://www.diu.se/guldapple/nominerade15.htm

Använd ditt frirum -för varenda unge!

Äntligen skolstart!

Jag tänker att vi i skolvärlden har ett fantastiskt yrke. Det tycker jag oavsett var jag befinner mig i vårt skolsystem. Från och med detta läsår tillträder jag som rektor för två landsortsskolor. Mitt engagemang gällande att alla barn ska lyckas kommer alltid att finnas hos mig. Denna blogg kommer att leva vidare och vi får se hur den utvecklas.

Det är en ynnest att få vara delaktig i våra barns utveckling, att få vara en pusselbit i våra barns framtid, i vårt samhälles framtid. Vi har naturligtvis krav att förhålla oss till. Gunnar Berg beskriver att det finns klart uttalade krav så som alla styrdokument. Det finns också outtalade krav så som media i dess olika former; traditionell media med tidningar, tv och radio samt sociala medier. Där ges massor av influenser och åsikter delas tusenfalt. Föräldrar har fler vägar nu att påverka genom mail, telefon mm. Alla vuxna har själva gått i skolan och har därför en uppfattning som de kan ge uttryck för. Allt detta ska skolpersonal förhålla sig till, tolka och hantera. Det ska vi skolpersonal hjälpas åt att göra, kollegialt som det så fint heter.

Vi ska komma ihåg att det finns utrymme mellan kraven och varje lärares eget förverkligande. Det är där den härliga kreativiteten kan bo, för oss som finns i verksamheten. Det är där pedagogen kan sprudla med idéer, vara uppfinningsrik och använda all sin brinnande lust till genomförande av läroplanens intentioner.

Eftersom vi är olika gör vi detta på olika sätt. Det handlar om tolkningar och det handlar om vilka vi är, med de styrkor vi besitter.

De barn som kämpar extra med måluppfyllelse behöver lärare, som verkligen använder sitt frirum. Det är lärare som utvecklat relation till varje elev och utifrån det skapat/hittat metoder och material som leder fram till just den elevens lärande.

Min uppmaning till alla lärare och pedagoger är att vara medveten om sitt frirum och använda det –för varenda unge!

Virtuellt pedagogiskt smörgåsbord eller knytis, välj själv!

Välj det bästa från smörgåsbordet, ta bara det som du själv önskar och när du själv önskar det. Eller var med på ett innehållsrikt knytis.

På nätet finns ett enormt smörgåsbord av dignande tips och råd.

Jag tänker mig ett klassiskt smörgåsbord på det sättet att det finns rätter(alternativ) för alla olika smaker. När jag blickar ut på ett sådant bord känner jag att vid en första runda så lockas jag ta litet av allt. Detta för att scanna av utbudet och veta att jag inte går miste om något, ifall jag vid första anblicken skulle gå för bi något. Vid en andra runda skulle jag välja det godaste och det som mest tilltalade mig. Om något nytt var ditställt skulle nyfikenheten säga åt mig att ta ett smakprov av det också.

Det smörgåsbord som finns på nätet är överfullt av tips och råd kring vad som helst. Det vet vi.

Det gäller att vara inne på runda två, då man har riktat in intresseområden men också är öppen för nyheter.

Det som är det bästa med det virtuella smörgåsbordet är att det alltid är tillgängligt. Det betyder att jag helt och hållet kan välja själv när det passar för mig att ta till mig information.

Ett virtuellt knytis, är precis som det låter, att du själv också är aktiv att dela med dig av dina erfarenheter och idéer. Det är många som har glädje och nytta av det, och samtidigt kan du få inspiration och material för vidareutveckling av din egen tanke. Det är stort!

Det är alltså en fantastisk värld som öppnar sig för den som låter sig hoppa på det tåget, ett virtuellt lärarrum. Det kluriga kan vara att göra valen, vart och hur ska jag navigera? 

På facebook finns en uppsjö av grupper relaterade till skola. Jag är medlem i många och väljer helt och hållet själv hur aktiv jag vill vara i dessa grupper. Oftast handlar det om att läsa hur andra upplever och erfar metoder av allehanda slag. I andra fall kommenterar jag utifrån min egen kunskap. Naturligtvis bidrar jag i denna värld med inlägg i mina två bloggar. På det sättet känner jag att jag kan ge lite tillbaka av allt jag får.

Twitter, instagram, pearltree, olika bloggar finns att tillgå… och mer därtill.

Mitt förslag är att till börja med ansluta sig till någon facebookgrupp. Sök i sökrutan det som är av intresse. Be att få gå med och följ med i flödet. Ett annat alternativ är ju naturligtvis att googla på det man vill veta mer av.

Vad är fördelen med det virtuella lärarrummet?

·         Att endast då man själv vill och har tid, vara aktiv i den mån man önskar.
·         Att vara passiv åhörare i andras diskussion.
·         Att själv ställa en angelägen fråga och snabbt få konkreta svar.
·         Att märka av nya vindar som blåser, att hänga med i trender.
·         Att då man själv känner engagemang vara så aktiv man vill.
·         Att på egen hand välja sin egen fortbildning, och få den i lagom dos.
·         Att kunna stänga av när man har fått nog.

Allt detta bygger ju på dina egna val. Det är ingen annan som styr dig i detta. Ännu bättre blir det när någon kollega i verkliga livet också är aktiv på nätet, och man fortsätter diskussionen i sin egen vardag och verksamhet.

Var och en väljer också därmed hur man vill engagera sig under sommarledighet. För mig brukar det vara bäst att stänga av skolrelaterad aktivitet helt och hållet fram till augustis intåg. Då brukar därefter idéer och goda tankegångar tacksamt sätta igång. Jag kan ju avslöja att jag i viss mån måste disciplinera mig att hålla mig ifrån skoltankar under ledighet. Det är ju något i mig som älskar allt som har med skola att göra.

Det borde alltså vara så, att med detta inlägg sker ett långt uppehåll. Jag önskar er nu en härlig ledighet. Jag vill också passa på att tacka för allt som nätet ger mig!

/ Nina

Lärarutvärdering, för att nå ännu fler elever att delta och inkluderas i undervisningen.

Jag tänker att det är viktigt att elever känner att vi lärare verkligen bryr oss om vad de tycker, känner och behöver.

Jag jobbar mycket med att hjälpa elever att hitta sin inre motivation till att lära. Finns motivationen så finns också deltagandet och därmed är eleven inkluderad i undervisningen. För att komma dit krävs relation mellan mig och eleven. Det vet vi alla, och det vet även Hattie. Relation byggs på många olika sätt.

Ett sätt att visa att jag tar eleverna på allvar är att låta dem utvärdera mig som lärare. Det räcker inte riktigt med det, utan behöver följas upp med resultat och åtgärder. Jag gör utvärderingen nu på slutet av terminen, och startar upp i höst med återkoppling för eleverna vad som  framkommer i utvärderingen.

Så här ser min utvärdering ut; kan användas på låg och mellanstadiet. Den kan fungera på högstadiet,men där tänker jag att man behöver utveckla frågeställningarna

.
Är du klasslärare kan den användas generellt. Är du ämneslärare låter du eleverna skriva lärare och ämne på blanketten.

Tanken är att de sätter ett kryss i rutan för det som stämmer.

Klicka här, för utskrift.

Inkluderande sommarläsjakt, vad är det?

Här kommer ett litet förslag på hur man kan locka elever till läsning under sommarlovet. Jag tänker mig att inkluderingen här, handlar om att en del elever tappar läsningen under sommaren och behöver få lite hjälp att hålla igång läslusten.

Lässlukare läser av eget driv. Det är ofta de eleverna som har det lite kämpigt med läsningen som kan få hjälp med något som lockar igång dem.

Det ska inte vara ett måste, anser jag. Måsten upplevs som jobbiga och tråkiga. Är det frivilligt brukar fler vilja delta.

Anpassningen består i att den som har svårt att läsa ges möjlighet att lyssna på någon som läser eller läsa delar av texten självständigt. Det kan också vara ett alternativ att lyssna på ljudbok.

Det som kan sätta fart på detta upplägg är att elever lockas läsa i olika miljöer och att det ger poäng. De kan vilja vara ensamma om ett val av läsmiljö och förhoppningsvis få två poäng då.  Själv hoppas jag på goda lässtunder i mitt växthus, på en strand, under ett äppelträd. Det blir spännande att se hur många poäng jag får ;)

Klicka här för att se bättre, eller för att skriva ut.

No hands up / "dra pinne" -så inkluderas fler att vara aktiva och deltagande på lektioner.

I början av detta läsår 14/15 var det många som förde fram i sociala medier att metoden no hands up/dra sticka/glasspinnar/ dra pinne var något som gynnade att få igång fler elever att vilja dela sina tankar och lyssna på varandra.

Det funkar så att varje elev finns namngiven på en glasspinne. Metoden innebär att man slumpmässigt drar en pinne som då anger vilken elev som ska tala.

Jag var först tveksam till denna metod, då jag känner att alla elever i min undervisning ska  veta var de har mig som lärare, att trygghet ska råda när de ska svara på frågor. 

Jag anser inte att det är schysst att kasta ut frågor till oförberedda elever. En del elever visar intresse på lektioner, men är ofta passiva i att räcka upp handen. De behöver känna sig säkra och vill själva avgöra när de ska delta med inlägg. Dock håller jag med om beskrivningen att det ofta är en och samma lilla grupp av elever som alltid är mycket aktiva och deltar ivrigt med att räcka upp handen för att uttrycka sig.

Jag vände och vred på detta och beslöt lite senare på hösten att införa ”dra pinne” på ett medvetet och väl planerat sätt. Jag bestämde att jag skulle ge det ett försök och mot vårterminens slut göra en utvärdering. Fokus för införandet var att ingen elev skulle känna otrygghet.

Jag påbörjade parallellt en process med att skapa ett klimat där det är absolut okej att säga saker som man inte är helt säker på. Vi återkommer ofta till tankegångar att elever går i skolan för att lära sig. Om de redan kunde allting och sa och gjorde det rätta i alla situationer skulle de ju inte behöva gå i skolan. Detta resonemang tar eleverna till sig och tycker är självklart, men det kräver att vi påminner varandra.

Så här kan införandet gå till:

Vid start ska upplägget vara tydligt för eleverna, på det sättet att de informeras om i vilka situationer pinnarna ska användas;

• ·         Vid öppna frågeställningar, då det inte bara finns ett rätt svar.
• ·         Då alla gjorts beredda med betänketid, på att ge ett svar eller ha en åsikt.

Pinnarna används alltså inte i all undervisning, utan vid vissa utvalda situationer. Ofta är eleverna delaktiga i när pinnarna ska användas. De för ofta på tal att vi ska använda pinnarna.

Som sagts ovan ger jag betänketid innan de ger sitt inlägg. Jag kan låta dem resonera två och två om samtalsämnet för att bli förberedda. Jag kan låta dem sitta någon minut tysta och fundera, samtidigt som jag förflyttar mig runt i klassrummet och ger dem möjlighet att småprata med mig för att kolla av sin egen tanke. Elever som är lite osäkra ger jag i detta läge mer uppmärksamhet så att de ska ha något att säga.
Jag kan låta dem skriva ned sin tanke, låta mig snabbt scanna av läget och eventuellt ge någon elev en snabb extra förklaring. 

Jag kan hjälpa dem att få igång samtal och leda dem vidare så här;

• -          Hur tänker du kring det här?

De tar till sig samtalsämnet bättre då jag ber dem;

• -          Repetera vad talaren innan sa.
• -          Sammanfatta diskussionens röda tråd.

Gällande sammanfattning och repetition av vad som sagts, märks att eleverna har lättare att lyssna och förstå sina jämnårigas språk i jämförelse med mitt. 

Då jag märker att en elev någon gång kanske missuppfattat frågeställning eller tappat tråden i en diskussion kan jag säga så här;

• -          Vi drar en ny pinne för att se vad den har att säga om den tidigare talarens inlägg.
• -          Är det sant eller falskt, motivera.

    För att knyta ihop lektioner mot målet för aktuell lektion används t ex dessa frågeställningar;

• - Vad har du lärt idag?
• - Vad tycker du var viktigast denna lektion?
• - Vad vill du att vi tar upp nästa lektion?

Vi jobbar ofta med att göra tankekartor kring ett tema. Då är det perfekt att dra pinne. Alla engageras och lyssnar på varandras bidrag. Dock kan vi vid sådana tillfällen avsluta med att de får tänka igenom om något viktigt för sammanhanget saknas. Har de något att lägga till så räcker de upp handen. 

Utvärdering

I och med att jag faktiskt innan var skeptisk mot denna metod har jag låtit eleverna besvara några enkätfrågor gällande pinnanvändandet. Det visar att alla elever vill att vi ska fortsätta använda pinnarna, 60 % lika ofta som nu och 40% vill ännu oftare.

Eleverna har många beskrivningar på vad som är positivt med pinnanvändandet;

·         Då får alla säga/svara.

·         Så att ingen inte svarar.

·         Alla måste vara beredda.

·         Det kan vara bra så alla lyssnar när man vet att man kanske ska svara.

·         Det blir rättvist.

·         Vi alla får chans att säga svaret.

·         Det är bra ifall någon struntar i att räcka upp handen.

·         Det blir inte orättvist.

·         Vissa elever som inte brukade räcka upp handen så ofta kan ju nu säga något när man drar pinne.

·         Det blir olika som svarar och det är bra att det inte är samma hela tiden som förut.

·         Man slipper räcka upp sin hand och då blir man inte trött i armen.

·         Barnen behöver inte få ont i armen.

·         Så slipper man att det tar längre tid. Nina kan bestämma att dra 5 pinnar och då får de svara den gången.

·         Då får alla chansen att säga vad de vill.

·         När alla vill svara på någon fråga då är det bra att dra pinne.

Någon uttrycker att man kanske själv vill säga något, men någon annan dras och får säga. Då känns det lite jobbigt. Någon annan menar att man har en egen tanke kring vad man vill säga, och när man blir dragen så kanske inte det passar att säga.

Min reflektion kring mina egna observationer samt elevernas enkätresultat är att det är klart och tydligt att fler elever aktiveras och därmed inkluderas i undervisningen. Alla elever är positiva och vill att vi ska använda pinnarna. Det är helt avgjort att detta är en metod som vi ska fortsätta med. 

Uppdaterad checklista -stödinsatser

CHECKLISTA STÖDINSATSER -klicka här

Vi ska från och med höstterminen 2014 dokumentera extra individuella anpassningar för de elever som det kan befaras att de inte kommer att nå kunskapskrav.

Dokumentationen för extra anpassningar ska göras i elevens IUP för åren 1-5. För betygsgivande år gäller annat då de ej behöver ha IUP. Då behövs rutiner och beslut gällande hur dokumentationen för extra anpassningar ska göras. 

Vi använder en checklista redan från första tecken på att en elev verkar ha svårigheter att nå kunskapskrav. 

Steg 1 är att vi först kontrollerar organisationen kring eleven

Hur kan resurser omfördelas?

Kan pedagogiska metoder förändras?

Hur kan justeringar göras i den aktuella elevgruppen?

Hur kan elevens lärmiljö utformas?

Vad säger eleven själv om sin situation?

Detta dokumenteras kortfattat i checklistan och är ett mycket bra stöd då fortsatta åtgärder ska vidtas.

Denna checklista är använd sedan i september 2014. Arbetet med detta är naturligtvis en process för oss alla. På grund av detta utvärderas och uppdateras checklistan vartefter. Detta är version 2.

Användandet av checklistan har också visat sig vara underlag då jag som lärare anser att jag måste anmäla till rektor angående ytterligare stödbehov (särskilt stöd). Då mailar jag den ifyllda listan till min rektor.

I Sala kommun använder vi Schoolsoft som är det webbaserade program för elevernas IUPer med omdömesskrivning. Skriv i vardera ämneskommentarsruta i matrisen. Då syns kommentaren gällande anpassningen vid sammanställning och utskrift. Det är då möjligt för alla berörda lärare att få informationen. 

I dokumentationen ska finnas med:

•Vilket/vilka kunskapskrav som är berörda. Vad i kunskapskravet är svårt?

•Sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskrav

•Tänk på sekretessen, beskriv inte elevens svårigheter!

..

Klicka ej i ämnesvarningen i detta läge som är steget 

innan ev särskilt stöd och ÅP.

Dokumentationen kan sedan användas som en 

del vid ev utredning. 

Många bäckar små - om medvetna val som inte kostar på något vis. Nr 2

Det jag skriver i detta inlägg är inte på något vis några nya rön. Tvärtemot är det kunskaper som funnits i många år.

Låt mig fråga:
Tänker du någon gång på vad som kanske stjäl energi och fokus från elever? Det kanske känns som om ditt budskap inte riktigt når fram?

Det kan handla om många olika saker som stör och vilseleder koncentrationsförmågan . Alla sinnesintryck påverkar lärandet, till exempel färger, ljus och ljud. De intryck som människan utsätts för ska hjärnan sortera. Är det många intryck, krävs stor verksamhet för att kunna rikta in uppmärksamheten mot det som är väsentligt för varje situation.

Kan det vara du själv som lärare som är energi- och fokustjuv?

De elever som har koncentrationssvårigheter har svårare att sortera och sålla bort intryck som inte är värdefullt för lärandet. Hur kan vi skapa bättre tillgänglighet i klassrumsmiljön? Hur inkluderas fler i lärandet?

Hela klassrumsmiljön innebär påverkande faktorer på elevernas förmåga att rikta fokus åt rätt håll. Det finns många enkla åtgärder att använda, sådant som inte kräver mycket av läraren.

Jag kämpar med att hålla ordning av alla saker i klassrummet. Jag förstår att ett klassrum med grejer huller om buller knycker energi och fokus av eleverna. Jag vet att det är en stor hjälp om det är ordning i klassrummet. Eleverna har ansvarsområden där de städar och plockar undan. Ofta är det dock jag själv som lägger grejer både här och där. Det är stressigt mellan lektioner och allt hinns inte städas upp emellan. Så går skoldagen, och det är rejält stökigt vid dagens slut. Min arbetsdag fortsätter med möten och annan verksamhet, och dagen efter startar med en rörig miljö.

Här tänker jag "good enough". Jag gör så gott jag kan och det får räcka.
Finns något annat jag kan satsa på istället? Jag funderar över detta kontinuerligt.

Här kommer nu två foton som visar tydlig skillnad i "energi -och fokusknyckande": Jag bjuder på två selfies, med vissa avskräckande inslag ;)

I den första bilden syns en rörig bakgrund, whiteboardtavlan. Det är ju dock innehållet på tavlan som är av värde. Tyvärr märker man att jag själv knycker energi genom klädval. Om jag har ljusa och starka färger med brokigt mönster är det mycket att sortera bort för en åhörares hjärna. En stor, lockig frisyr med coola färgeffekter kräver mycket energi gentemot en stramare och lugn frisyr. Smycken och glasögon tar också fokus från väsentligheter. Här kan man ju som lärare göra medvetna val av det man kan välja. 

I den här bilden är tavlan tom, vilket jag försöker låta den vara vid varje lektionsstart. Jag har en del viktiga redskap, så som schema och veckoplan mot vardera sida på tavlan. Kanske skulle jag kunna rensa mer.

Här är mitt klädval lugnare. Då jag väljer en mörk färg och ej mönstrat, kan mina läpprörelser och ansiktsuttryck träda fram mer utan att störas av annat.  Det jag vill få sagt kan lättare nå fram till mina mottagare. 

Jag lever inte alltid upp till detta. Jag älskar ju härliga färgglada sjalar... Men då jag tänker att något extra viktigt ska tas emot av eleverna är jag noga med att använda mig av denna metod. Instruktioner av de nationella proven kräver full uppmärksamhet. Då försöker jag inte själv att konkurrera med budskapet.

• Andra faktorer att tänka på är hur jag rör mig. Det är lättare för eleverna att hänga med i "föreläsningen" om jag står relativt stilla, än om jag skuttar runt lite hit och dit.

• Ljuset är viktigt. Ett dunkelt rum försvårar gentemot ett klart upplyst rum. Läraren ska inte stå i motljus.

• Mer om detta finner du hos SPSM.

Många bäckar små - om medvetna val som inte kostar på något vis. Nr 1

...om medvetna val av läraren som möjliggör tillgängligheten för fler elever. Det är verkligen så att små förändringar kan leda till att fler elever tillgodogör sig innehållet i undervisningen.

För en del elever försvinner energi till helt andra saker än till lärande. Det handlar om hur vi har möblerat klassrummet, vilka kläder vi väljer, färger på whiteboardpennor, gardinval, enkel ljuddämpning, vad som finns på väggar m m.

Jag tänker ge några tips kring detta. Roligt vore om fler också delar med sig av tips i detta ämne.

Här är min Whiteboardtavla med lektionsplan. Jag väljer att skriva innehållet med svart eller möjligtvis blå på grund av att det syns bättre och blir därmed mer läsligt. Det är också med tanke på färgblindhet då röd/grön är svårt att se.

Jag använder dock färgkod för att eleverna ska veta skillnaden på de olika lektionsmomenten. Jag gör färgmarkeringen som streck på sidan. Detta för att det ska bli ännu tydligare för eleverna. Jag har upplevt att en del elever tänker att den största delen är genomgång. Det kan vara svårt för elever att uppfatta vad som är vad i innehållet.

Apropå färgblindhet och färgseende som flyter ihop, förklarar jag alltid, då färgmarkeringarna görs, vad som är vad. Det innebär också att jag som lärare tvingas att precisera detta.Jag har valt färgerna på detta vis;

Röd: mål, förklaringar kring vad innehållet ska användas till längre fram, konkretiserade kunskapskrav, samt sluttankar relaterat till dagens uppsatta mål. Avslutande reflektionsfrågor: Vad har du lärt dig på denna lektion? förklara. Hur lärde du dig? Vad behöver vi fortsätta med?...
Vid den röda markeringen längst ned finns också en symbolisk knut (titta noga) som visar att början och slutet av lektionen hör ihop.

Blå: Genomgång med återkoppling och instruktioner

Grön: elevernas arbetsstund/genomförande och avslutande reflektioner av t ex resultat.

Försök att förstå varje elev!

-istället för att de ska försöka förstå dig. Det kan behövas tankevoltor för att förändra sitt eget förhållningssätt. Jag kan hamna i att fundera över hur jag ska få elever att förstå det jag försöker lära ut. Att till exempel få elever att förstå tid och klocka kan vara en utmaning. Jag har ägnat energi till att göra olika förklaringar för elever, och ändå är det några som inte förstår... Jag ska vrida helt om, och försöka förstå vad som gör att elever inte klarar att uppge olika klockslag. Nu är ju detta bara ett exempel men, att vrida helt om i tänket, att jag istället ska försöka förstå eleverna i sitt lärande, det ska jag ha som uppdrag fram över.

Din inställning till dina elever är avgörande för deras framgång. Har du positiva tankar kring vad elever kan klara, utstrålar du möjligheter och växande. Det är de svaga som behöver en lärare med höga förväntningar, allra mest.

Har du inte sett Rita Pierson tala, bör du göra det! Hon har förmågan att ingjuta hopp och potentiella krafter som varje lärare kan besitta.   Du kan göra skillnad för dina elever!

Inkludering från första stund.

Här kommer en beskrivning av en metod för att alla i  en grupp ska känna sig inkluderade redan från början. För att få en fungerande grupp med tillåtande klimat är det en förutsättning att alla känner att de har en viktig funktion och kan bidra med något. Det är avgörande för att varje elev ska lyckas, att den blir uppmärksammad för sin styrka. Det gäller i ännu högre grad för den elev som har någon svårighet.

Upplägg "kugghjulning" (klicka för detaljerat beskrivet upplägg)

Filmklippet har endast syftet att inspirera elever att sätta igång tankegångar gällande vad som är viktigt i en grupprocess.

För de elever som har svårt med sociala förmågor finns i detta upplägg verktyg som kan vara till hjälp att förstå vad som förväntas i samspel med andra.

Här kommer en bild från första delen av "kugghjulning". Eleverna har sett filmen och relaterar innehållet till sin egen grupprocess.

Exempel på stödinsats -undervisningsblogg med förklarande filmklipp.

Blogg med instruerande förklarande filmer ger utdelning i flera led. Jag driver som jag förklarat tidigare också bloggen Ninamatik.

Min tanke från början med den bloggen, var att frånvarande elever skulle kunna få ta del av genomgångar samt att de elever som behöver höra och se samma instruktion igen enkelt ska kunna göra det. Jag har nu haft min blogg igång under drygt en termin. Det visar sig att den har långt fler fördelar än vad jag kunde ana. 

Att driva en undervisningsblogg måste i första hand innebära vinning för läraren, att det engagemanget i tid o energi som läggs ned ger mer tillbaka. Jag är matematiklärare och har skolåren 1,2,3. Tidigare har jag ofta startat en lektion med en elevinteraktiv genomgång där t ex en räknestrategi förevisades. Jag lät ofta elever uttrycka sina tankar om det som skedde på tavlan. Det var ett engagerat samtal men drog ofta ut på tiden, vilket var ansträngande för de som har kämpigt med fokusering. Och som det ofta är i sådana lärsituationer, så var ju endast en handfull elever deltagande i konversationen. Att de nu får titta på en kort film betyder ju också att de inte störs av något som avbryter tankegången.

Intentionen med Ninamatik har varit och är att under detta läsår, följa elevernas utveckling och skapa filmer därefter. Då skulle det innebära att till efterföljande läsår finns materialet att återanvända. En ren investering alltså. Nu blev det på det viset att ganska snart märkte jag att jag borde lägga om min undervisningsform. Ett nytt didaktiskt kontrakt skapades. 

Ofta följer lektionen numera denna plan;

1. Koppling till mål och kunskapskrav. 
2. Hela gruppen ser en bloggfilm som visar en räknestrategi. Filmen är kort ca 3-4 min och fungerar bra för den som har svårt att hålla fokus längre stund. 
3. Ett uppgiftsexempel i helgrupp tas på white-eller smartboarden, då elever får vägleda mig som sekretterare, i proceduren med förklaringar som talar om varför man gör si eller så. Detta tar ca 5 min. 
4. Eleverna provar strategin i par och resonerar och hjälper varandra i uppgifterna. 
5. Eleverna provar därefter en kort stund på egen hand. Detta för att känna efter var de befinner sig i lärprocessen. Jag går runt och samtalar med eleverna och får då en bild av vem som är på gång samt vem som behöver ytterligare förklaringar. 
6. Vi avslutar med reflektioner i helgrupp kring vad vi lärt i förhållande till dagens lektionsmål och krav samt i förhållande till övriga kunskapskrav, och hur det gått till. Här använder jag ofta "no hands" med glasspinnar gällande elevers upplevelser och reflektioner.

Under hela arbetsstunden då eleverna jobbar enskilt och i par finns möjlighet att titta på bloggfilmen igen. Jag låter dem alltid i första hand titta någon gång till, innan jag ger en annan förklaring. Tidigare har jag varit snabb att ändra min förklaring då en elev inte riktigt förstått. Det blev jag ipräntad från lärarutbildning, att en bra lärare har en hel arsenal med olika förklaringar utifrån material och lärstilar. Så tänker jag fortfarande, att jag ska kunna ge en passande förklaring för var och en av mina elever. Jag har dock blivit varse många gånger, att det ofta just behövs en exakt likadan förklaring igen för att förståelse ska komma igång. 

Med mina inspelade filmklipp kan jag klona mig själv. Jag kan nu använda tiden bättre till att hjälpa mina elever vidare i processen, att ge feed back och att ägna mer kvalitativ tid till de som behöver det mest. Det är på detta sätt jag förhåller mig till formativ undervisning. 

Senare i processen av räknestrategier använder jag undervisningsformen EPA på detta vis:

1. En räkneuppgift skrivs på tavlan, t ex 83-48=
2. E =eget tänk -Eleverna väljer, använder och visar en skriftlig räknestrategi.
3. P =par -Eleverna sitter i par och visar varandra vilken strategi de valt. Jag väljer oftast ut par som kan stimulera varandra i tänket. De märker att det är viktigt att ha skrivit tydligt så att kompisen kan se. De jämför svaret. Har de fått samma svar men använt olika strategi, kan de vara nästan säkra på att det är rätt. Det leder dem in i tänket att det kan vara bra att kunna fler strategier, för att kolla sig själv. Då får de också en förklaring av ytterligare en strategi. Skiljer deras svar, får de fundera över rimlighet och sedan i varandras förklaring av strategin brukar de upptäcka vad som inte stämmer. Här har jag märkt att de är väldigt omtänksamma och noga med att hjälpa varandra i förståelsen.
4. A=alla Redovisning på tavlan. Antingen drar vi "pinne" och då är det slumpen som avgör vem som får visa, eller också har jag valt ut elever så att olika strategier visas på tavlan.

EPA (G Svanelid), som undervisningsform använder jag också alltid vid problemlösning. 

A. Hårrskog, E Taflin m.fl, har beskrivit olika problemlösningsfaser. Det egna tänkandets fas benämner de som idéfas. Jag använder begreppet idéstund, vilket för mig känns mer elevnära och verkar sätta igång kreativiteten utan krav. Den fasen beskrivs av mig också som att de endast ska tänka och visa idéer, hur man kan ta sig an problemet. Sedan sitter de i par, och då tar de hjälp av varandras idéer och ska försöka lösa problemet. Sist får någon eller några visa sin lösning för alla. Vi kan då resonera om någon lösning går snabbare att utföra och om det är lättare att följa någons tankesteg. 

Naturligtvis innehåller min undervisning alla andra delar i CI, geometri, statistik mm. Inom de delarna finns mycket praktiska inslag att variera undervisningen med. 

Jag har upplevt tidigare att det är just räknestrategier som det är svårt att få elever motiverade kring. De behöver träna för automatisering, vilket inte görs i en handvändning utan kräver övning och ev nötande. Detta pratas inte så mkt om, utan verkar vara ngt som varje lärare mer eller mindre ska sköta på sin egen kammare.  

För mig har min blogg och användandet av filmklippen varit en avgörande del i elevers engagemang och drivkraft i att vilja utveckla förmågan att använda skriftliga räknemetoder. De visar att det är spännande att visa upp sin egen metod och jämföra med kompisen. De visar att de tycker att det är fascinerande att två olika strategier ger samma svar.  Detta arbetssätt passar både elever som har det lätt men även de som har svårigheter av något slag.

Anpassningar kan lätt göras i detta sammanhang;

• Titta på förklarande film så många gånger som man själv vill.
• Det är lätt för läraren att gå runt bland elever och få en överblick vem som behöver ytterligare förklaringar, vilka kan ges på en gång.
• Föräldrar har tillgång till filmerna, och kan hjälpa till med förklaringar hemma, om de vill.
• För en del elever är det tillräckligt att lära sig att hantera en metod. Den eleven inkluderas i sammanhanget med att kunna välja, använda och visa just den metoden, för sin kompis.
• Om en elev behöver sitta avskilt, finns filmerna att nå på närmaste padda.

Mitt bloggande ger så mycket tillbaka!

Nina Lundén

Föräldrainformation från skolverket om stödinsatser.

Nu har Skolverket gett ut en föräldrabroschyr som beskriver begreppet stödinsatser med anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Den är endast 10 sidor, och kostar bara 5 kr.

I publikationen framkommer det klart och tydligt att då skolpersonal upptäcker att en elev har svårt att nå kunskapskrav, ska skolan ta reda på orsaker och sätta in de anpassningar som behövs direkt.

Jag tänker att det kan vara bra att ha några exemplar på skolan, för att kunna ge föräldrar.

Klicka här för att se föräldrabroschyren.

Övergångar inom skolväsendet.

Stöd för stöd.

Efter att ha läst Skolverkets stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor och skolformer, är min reaktion att vi med ganska enkla medel kan strukturera upp ett arbetssätt som kvalitetssäkrar att elever med stödbehov får rätt informationsöverlämning.

Min erfarenhet säger att skolor, både min egen, och till oss överlämnande skolor famlat i vad som ska överlämnas i information. Vi har lämnat IUPn med viss beskrivning av undervisningsområden som eleven genomgått samt med vårdnadshavares samtycke även annan väsentlig information. Vi har gjort det vi ansett oss ha tid till i förhållande till vad som anses vara värdefull information.

Nu finns stödmaterial kring detta som kan vägleda i vad vi kan ägna fokus på. Jag tänker mig nu, mest för mitt eget syfte, göra en tolkad sammanfattning.

Fokus ska ligga på;

• Att skolan har en upprättad handlingsplan kring kontinuerliga skolbyten samt för skolbyten vid kort varsel. Den ska vara lätt att följa och tillgänglig för all personal. Den ska vara tydlig i ansvarsfördelning, konkretisera vad, när och hur gällande rutiner.                                               Bifogade blanketter för detta ska finnas på www.skolverket.se/elevhalsa

•   God samverkan mellan; lärare-elev, lärare-vårdnadshavare, överlämnadne lärare-mottagande lärare.

•  Att information som överlämnas gällande elever som följer ordinarie undervisning och som når kunskapskrav ska ;

-  innehålla den dokumenterade skriftliga individuella utvecklingsplanen med dess ämnesomdömen och framåtsyftande mål.

•      Att information som överlämnas gällande elever som är i behov av stödinsatser (extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen samt särskilt stöd med ÅP)ska;

-  vara saklig, inte beskriva personlighet och egenskap samt ej vara värdeladdad,

-  kortfattad, tydlig och relevant

-  beskriva arbetssätt och metoder som varit väl ändamålsenliga

-  beskriva de hjälpmedel som är fungerande

- beskriva vilka ev anpassningar elever är i behov av (här ska finnas redan gjord dokumentation i IUPn, som kopieras enkelt)

-  beskriva vilket särskilt stöd eleven har behov av, se två punkter ned.

-  kan innehålla den utredning som föregått beslut om särskilt stöd och Åtgärdsprogram

-  ska innehålla aktuellt ÅP om särskilt stöd är insatt.

På skolverkets sida finns blanketter som kan användas för detta ändamål.

Listan av punkter kan tänkas lång då det gäller elever med stödinsatser. Men med tanke på att skolan redan ska ha fungerande former för dokumentation kring arbetet med en elev som upptäcks ha svårigheter på något vis, finns den dokumentationen redan, att kopiera ifrån.

Här gäller det att inte göra dubbeljobb utan ha rutiner som håller till flera olika eventualiteter som vi lärare ställs inför, t ex från vanlig dokumentation kring anpassningar till överlämningsinformation.

Centralt i kommunen kan utarbetas riktlinjer för övergångar, som kan genomsyra verksamheterna och bidra till kontinuitet för skolbyten inom kommunen. Rektor ansvarar för att lokal handlingsplan utformas på varje enhet. Här har elevhälsoteamet en stor roll. Det beskrivs också att skolor kan ha stor nytta av en övergångssamordnare. Den rollen kan finnas med i elevhälsoteamet men den har övergripande ansvar för att övergångsarbetet. Rektor ansvarar vidare för att handlingsplanen följs och ser till att lärare får utrymme som möjliggör att sammanställa informationen som ska överlämnas. 

Klicka här för att läsa Stödmaterialet Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Skolans kompensatoriska uppdrag.

Minst in minst ut,

Mest in mest ut?

Tänk den elev som kliver in i skolsystemet som liten sexåring med dåliga förutsättningar, som redan som liten visat svårigheter av något slag och som inte har något föräldrastöd. 

Tänk sedan en annan elev som börjar skolan och som utvecklats starkt ända sedan födseln, den elev som har ett eget driv i sin utveckling, är nyfiken och skapar kunskaper tillsammans med andra, ofta sina ivrigt stödjande föräldrar. 

Det är helt olika villkor för dessa två elevtyper. Den första eleven kommer sannolikt gå igenom skolsystemet med god styrfart och lämna med höga betyg.  Den andra eleven kommer högst sannolikt, enligt statistik och alltför ofta hänt, lämna skolan med sämre betyg. 

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/grundskola/betyg-ak-9

Alltför ofta visar statistik på att det tyvärr är sanningen, att den svaga eleven lämnar skolsystemet med underkända/låga betyg. 

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag.  Men nog är det så att vi lärare rustas i våra utbildningar för att få kunskap om hur vi ska undervisa de elever som finns inom ramen för lärarens vanliga ledning och stimulans. 

Relativt liten del av en lärarutbildning ägnas åt hur vi ska hjälpa dem som behöver det mest. Galet måste jag påstå.  

Elevtyp 1 kommer till 99 procents säkerhet att lära sig läsa oavsett hur läraren undervisar. Den eleven har ett eget driv i sitt lärande och pusslar ihop färdigheter till förmåga. Det är ju inte den eleven vi faktiskt som lärare behöver ägna så mycket tid till. Med detta vill jag inte ha sagt att vi ska strunta i de högpresterande eleverna. Vi ska ge dem goda utmaningar så att de utvecklas vidare i sin takt. 

Men tillbaka till vårt kompensatoriska uppdrag, så lämnar jag elevtyper 1 i mitt resonemang nu, pga av syftet med denna blogg - stödinsatser. Elevtyp 2 är ju den elev vi behöver lägga mest kraft och kunskap på, om vi någon gång ska kunna hamna i; 

Minst in mycket ut.

Hur ska vi lyckas med detta?

Jag tänker att allt vi gör som lärare behöver vi ha ett tydligt syfte med. Syftet SKA innehålla dina väl genomtänkta aspekter på hur du ska kompensera för de elever som har dåligt med egna resurser med sig till din undervisning. Detta behöver gälla undervisningsområden i stort, men också delmoment såsom lektionsstart, genomförandefas och avslutande del. Det behöver gälla miljö, möblering, gruppsammansättning, läxors hantering m m. 

Naturligtvis har elevhälsa och specialpedagoger/speciallärare en avgörande funktion i detta arbete, både som stöd för elev, lärare och i kontakt med föräldrar.  Men det är ändå så att läraren(mentorn) har det huvudsakliga ansvaret för sin elevs kunskapsutveckling. 

Jag har i tidigare inlägg beskrivit hur man redan i sin pedagogiska planering kan förbereda för de elever som behöver extra, inkludering. 

Exempel på det hittar du på denna sida.

Läxors vara eller icke vara.

Detta är mycket omdiskuterat i kommunikativa medier. 

Läxor kan vara det som hjälper en elev att bättre utvecklas mot mål, som faktiskt är skillnaden mellan att eleven behöver stödinsatser och vanlig stimulans av läraren. Den elev som får engagerat föräldrastöd kan faktiskt ha större chans att lyckas i skolarbetet. Tyvärr är det inte alla förunnat. 

Det kan vara så att de elever som redan har en stark kunskapsutveckling gärna gör sina läxor och samtidigt får föräldrastöd vid behov. Det kan också vara så att den som har det kämpigt med inlärningen, har svårt att utföra läxan, inte känner sig motiverad o dessutom inte får någon som helst hjälp hemifrån. Där så är läget, växer klyftan mellan barn som har det lätt jämfört med de som har svårigheter. 

Skolan har ju ett kompensatoriskt uppdrag. 

Hur ska läraren då tänka gällande läxor? Jag har funderat mycket kring detta genom åren och tackade ödmjukt när Skolverket gav ut stödmaterial gällande läxor. 

Skolverkets stödmaterial -Läxor i praktiken

Jag använder mig av läxor. Jag tänker att läxans vara ger vinster då jag har ett upplägg som gör att eleven ska kunna utföra läxan på egen hand. Jag ser det dock som en stor fördel när eleven också får hjälp av föräldrar men det ska inte vara en nödvändighet. Du kan läsa mer om syftet med mina läxor längre ned i detta inlägg. 

Jag har uppdaterat mina läxrutiner utifrån Skolverkets stödmaterial, vilket bara gav mig bekräftelse åt rätt riktning; t ex läxa som är väl återkopplad till "just nu"-undervisning o som tränar automatisering av moment. Lättförståeligt både för elev o förälder. Jag kompletterar med blogg uppbyggd kring förklarande, instruerande egna filmer.

Min matteblogg -ninamatik

Detta för att göra det lätthanterligt men ändå ge möjlighet för lite extra träning samt låta föräldrar ha inblick i undervisning. Jag tänker att det är viktigt att som lärare verkligen ifrågasätta sig själv gällande syftet med läxorna man ger.

Jag tänker att läxhjälp på skolor alltid borde finnas tillgängligt. Just nu har vi inte möjlighet till detta på vår skola, men jag tänker att jag ska arbeta för att göra det möjligt. 

Låt säga att läxan var att träna 5ans multtabell. Då försöker jag i nuläget ha kommunikation med eleverna dagarna innan. Hur går det med läxan, behövs något förklaras? Jag påminner om bloggen som de kan nå hemifrån. 

Jag förklarar tydligt att det viktigaste med läxan är inte att lämna in papperet, utan vad dom fastnar i hjärnan. Vi har alltid en läxkolls-aktivitet. Det är viktigt att eleverna vet att läxan följs upp. Det kan vara att jag drar sticka (glasspinne) och den elever får utföra ngt som visar  den läxaktuella kunskapen. Att dra sticka innebär att alla elever behöver vara förberedda. Det kan också vara så att de behöver använda kunskapen i en aktivitet. 

Här är min tolkning av att ha läst Skolverkets stödmaterial samt följt Skolverkets webbinarium: Detta är mitt upplägg och gäller läxor i ämnet matematik.

LÄXOR

SYFTE:

 - Repetition t ex talkamrater, dubblor, förklara begrepp…

 -  Mängdträning, t ex strategier

 -  Föräldrar får inblick i barnets lärande och undervisningens innehåll.

Förberedelse:

Eleverna ges förståelse för det som läxan ska handla om.

Läxan ska vara kopplad till aktuellt undervisningsinnehåll.

Tydlighet ges kring varför läxan ges.

Förklaring:

Läxan gås igenom på lektion. På bloggen www.ninamatik.blogspot.se finns förklaringar och exempel.

Uppföljning: ”läxkoll”

Läxan följs oftast upp i gruppaktivitet. Vi använder ”namnpinnar” vilket gör att det är slumpen som avser vem som visar sina kunskaper. Det gör att alla behöver vara beredda.

Uppföljningen blir till en bekräftelse i att eleverna har gjort läxan.

Innehållet i läxan kan också användas till lektionens moment och är då en hjälp i att klara och förstå strategier i uppgifter/aktiviteter.

Variationer i läxutförande:

Öppna frågeställningar –undersöka ngt i hemmet