Inkludering från första stund.

Här kommer en beskrivning av en metod för att alla i  en grupp ska känna sig inkluderade redan från början. För att få en fungerande grupp med tillåtande klimat är det en förutsättning att alla känner att de har en viktig funktion och kan bidra med något. Det är avgörande för att varje elev ska lyckas, att den blir uppmärksammad för sin styrka. Det gäller i ännu högre grad för den elev som har någon svårighet.

Upplägg "kugghjulning" (klicka för detaljerat beskrivet upplägg)

Filmklippet har endast syftet att inspirera elever att sätta igång tankegångar gällande vad som är viktigt i en grupprocess.

För de elever som har svårt med sociala förmågor finns i detta upplägg verktyg som kan vara till hjälp att förstå vad som förväntas i samspel med andra.

Här kommer en bild från första delen av "kugghjulning". Eleverna har sett filmen och relaterar innehållet till sin egen grupprocess.

Exempel på stödinsats -undervisningsblogg med förklarande filmklipp.

Blogg med instruerande förklarande filmer ger utdelning i flera led. Jag driver som jag förklarat tidigare också bloggen Ninamatik.

Min tanke från början med den bloggen, var att frånvarande elever skulle kunna få ta del av genomgångar samt att de elever som behöver höra och se samma instruktion igen enkelt ska kunna göra det. Jag har nu haft min blogg igång under drygt en termin. Det visar sig att den har långt fler fördelar än vad jag kunde ana. 

Att driva en undervisningsblogg måste i första hand innebära vinning för läraren, att det engagemanget i tid o energi som läggs ned ger mer tillbaka. Jag är matematiklärare och har skolåren 1,2,3. Tidigare har jag ofta startat en lektion med en elevinteraktiv genomgång där t ex en räknestrategi förevisades. Jag lät ofta elever uttrycka sina tankar om det som skedde på tavlan. Det var ett engagerat samtal men drog ofta ut på tiden, vilket var ansträngande för de som har kämpigt med fokusering. Och som det ofta är i sådana lärsituationer, så var ju endast en handfull elever deltagande i konversationen. Att de nu får titta på en kort film betyder ju också att de inte störs av något som avbryter tankegången.

Intentionen med Ninamatik har varit och är att under detta läsår, följa elevernas utveckling och skapa filmer därefter. Då skulle det innebära att till efterföljande läsår finns materialet att återanvända. En ren investering alltså. Nu blev det på det viset att ganska snart märkte jag att jag borde lägga om min undervisningsform. Ett nytt didaktiskt kontrakt skapades. 

Ofta följer lektionen numera denna plan;

1. Koppling till mål och kunskapskrav. 
2. Hela gruppen ser en bloggfilm som visar en räknestrategi. Filmen är kort ca 3-4 min och fungerar bra för den som har svårt att hålla fokus längre stund. 
3. Ett uppgiftsexempel i helgrupp tas på white-eller smartboarden, då elever får vägleda mig som sekretterare, i proceduren med förklaringar som talar om varför man gör si eller så. Detta tar ca 5 min. 
4. Eleverna provar strategin i par och resonerar och hjälper varandra i uppgifterna. 
5. Eleverna provar därefter en kort stund på egen hand. Detta för att känna efter var de befinner sig i lärprocessen. Jag går runt och samtalar med eleverna och får då en bild av vem som är på gång samt vem som behöver ytterligare förklaringar. 
6. Vi avslutar med reflektioner i helgrupp kring vad vi lärt i förhållande till dagens lektionsmål och krav samt i förhållande till övriga kunskapskrav, och hur det gått till. Här använder jag ofta "no hands" med glasspinnar gällande elevers upplevelser och reflektioner.

Under hela arbetsstunden då eleverna jobbar enskilt och i par finns möjlighet att titta på bloggfilmen igen. Jag låter dem alltid i första hand titta någon gång till, innan jag ger en annan förklaring. Tidigare har jag varit snabb att ändra min förklaring då en elev inte riktigt förstått. Det blev jag ipräntad från lärarutbildning, att en bra lärare har en hel arsenal med olika förklaringar utifrån material och lärstilar. Så tänker jag fortfarande, att jag ska kunna ge en passande förklaring för var och en av mina elever. Jag har dock blivit varse många gånger, att det ofta just behövs en exakt likadan förklaring igen för att förståelse ska komma igång. 

Med mina inspelade filmklipp kan jag klona mig själv. Jag kan nu använda tiden bättre till att hjälpa mina elever vidare i processen, att ge feed back och att ägna mer kvalitativ tid till de som behöver det mest. Det är på detta sätt jag förhåller mig till formativ undervisning. 

Senare i processen av räknestrategier använder jag undervisningsformen EPA på detta vis:

1. En räkneuppgift skrivs på tavlan, t ex 83-48=
2. E =eget tänk -Eleverna väljer, använder och visar en skriftlig räknestrategi.
3. P =par -Eleverna sitter i par och visar varandra vilken strategi de valt. Jag väljer oftast ut par som kan stimulera varandra i tänket. De märker att det är viktigt att ha skrivit tydligt så att kompisen kan se. De jämför svaret. Har de fått samma svar men använt olika strategi, kan de vara nästan säkra på att det är rätt. Det leder dem in i tänket att det kan vara bra att kunna fler strategier, för att kolla sig själv. Då får de också en förklaring av ytterligare en strategi. Skiljer deras svar, får de fundera över rimlighet och sedan i varandras förklaring av strategin brukar de upptäcka vad som inte stämmer. Här har jag märkt att de är väldigt omtänksamma och noga med att hjälpa varandra i förståelsen.
4. A=alla Redovisning på tavlan. Antingen drar vi "pinne" och då är det slumpen som avgör vem som får visa, eller också har jag valt ut elever så att olika strategier visas på tavlan.

EPA (G Svanelid), som undervisningsform använder jag också alltid vid problemlösning. 

A. Hårrskog, E Taflin m.fl, har beskrivit olika problemlösningsfaser. Det egna tänkandets fas benämner de som idéfas. Jag använder begreppet idéstund, vilket för mig känns mer elevnära och verkar sätta igång kreativiteten utan krav. Den fasen beskrivs av mig också som att de endast ska tänka och visa idéer, hur man kan ta sig an problemet. Sedan sitter de i par, och då tar de hjälp av varandras idéer och ska försöka lösa problemet. Sist får någon eller några visa sin lösning för alla. Vi kan då resonera om någon lösning går snabbare att utföra och om det är lättare att följa någons tankesteg. 

Naturligtvis innehåller min undervisning alla andra delar i CI, geometri, statistik mm. Inom de delarna finns mycket praktiska inslag att variera undervisningen med. 

Jag har upplevt tidigare att det är just räknestrategier som det är svårt att få elever motiverade kring. De behöver träna för automatisering, vilket inte görs i en handvändning utan kräver övning och ev nötande. Detta pratas inte så mkt om, utan verkar vara ngt som varje lärare mer eller mindre ska sköta på sin egen kammare.  

För mig har min blogg och användandet av filmklippen varit en avgörande del i elevers engagemang och drivkraft i att vilja utveckla förmågan att använda skriftliga räknemetoder. De visar att det är spännande att visa upp sin egen metod och jämföra med kompisen. De visar att de tycker att det är fascinerande att två olika strategier ger samma svar.  Detta arbetssätt passar både elever som har det lätt men även de som har svårigheter av något slag.

Anpassningar kan lätt göras i detta sammanhang;

• Titta på förklarande film så många gånger som man själv vill.
• Det är lätt för läraren att gå runt bland elever och få en överblick vem som behöver ytterligare förklaringar, vilka kan ges på en gång.
• Föräldrar har tillgång till filmerna, och kan hjälpa till med förklaringar hemma, om de vill.
• För en del elever är det tillräckligt att lära sig att hantera en metod. Den eleven inkluderas i sammanhanget med att kunna välja, använda och visa just den metoden, för sin kompis.
• Om en elev behöver sitta avskilt, finns filmerna att nå på närmaste padda.

Mitt bloggande ger så mycket tillbaka!

Nina Lundén

"Den här undervisningen är till för mig också"

Låt våra elever känna så!

Jag var på Skolverkets konferens 6/11, om extra anpassningar, särskilt stöd och ÅP. Eva Blomdal och Gudrun Löwendal Björkman föreläste om de nya Allmänna råden och hur vi kan arbeta med dem.

Jag hade samlat på mig många frågor vilka en del fick svar, samtidigt som nya funderingar och frågeställningar föddes.

Jag tänker här ge några korta reflektioner och kommer säkerligen fylla på vartefter.

Vårt uppdrag som lärare handlar helt klart om att nå fram till så många elever som möjligt. Många av våra elever har helt skilda behov vilket vi ska kunna möta och tillgodose.

På konferensen mantrades formuleringen under vanlig ledning och stimulans. Med detta menades att vi i vår vanliga undervisning ska kunna inkludera många olika elevers behov genom den professionalism som lärarhantverket innefattar. Här behöver vi bli medvetna om hur vi på bästa sätt kan leda och stimulera varje enskild elev. Vi kan i detta hjälpa varandra, lyfta goda exempel och besöka varandras undervisning. Vi kan också behöva fortbildning t ex genom film förslagsvis från UR/kunskapsbanken

I morgon, torsdag 6/11 åker vi på

Skolverkets konferens om stödinsatser i skolan. Syftet med konferensen är att ge information om bakgrund och innehåll i den nyligen reviderade Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Konferensen informerar också om Skolverkets olika stödmaterial som är kopplade till bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd.

Jag ser mycket fram emot denna dag, och hoppas den ger svar på frågor som ständigt verkar dyka upp i detta ämnesområde.
Återkommer sedan med reflektioner och förhoppningsvis en hel del användbar info.

/ Nina

Redskapet ögat -förebyggande stödinsats

Här kommer en beskrivning av en del av förbyggande stödinsatser som jag utarbetat och använt i flera år. "Ögat" är en del av flera av mig kallade motivationshöjande metoder. Det som hjälper elever att förhålla sig till skolsituationen samt för att använda energi till lärande.

Symbolen Ögat är både ett redskap och ett förhållningssätt gällande utvecklande och upprätthållande av sociala färdigheter, hur man förhåller sig till varandra och i agerandet att följa skolans regler samt som konsekvensredskap då regler av olika anledningar inte följs. Det är också ett stöd i att skapa och bevara arbetsro för elever.

Det är förenligt med Lgr11, skolans värdegrund och vår skolas likabehandlingsplan. Det är direkt kopplat till vår skolas ordningsregler. Förhållningssättet används av personal och elever i relationen personal-elev men även elev-elev. Redskapet fungerar i vardagens undervisningssituationer och i friare situationer så som rast och till och från aktiviteter.

Förhållningssättet används både förebyggande i resonemang samt i aktuella och akuta situationer en även för att bearbeta redan skedda händelser.

Fokus ligger på att förstärka och tydliggöra positiva beteenden.

Figuren ”ögat” är tänkt att gå från mitten (grönt) till det yttersta området (rött).
Det gröna området visar och förklarar att när man följer regler, är hjälpsam, vänlig, trevlig och en god kompis kan man använda energi till skolarbete och lärande. Övriga färgområden beskrivs utförligt i länken som visas under detta inlägg.

I förebyggande syfte får elever ge exempel på vad de kan göra som är positiva/”gröna” beteenden. De kan enskilt skriva ned sin egen tanke kring detta. Man kan följa upp genom att låta elever ge exempel på sådant som man själv och kompisar gjort som va-rit ”grönt”. Man kan tillsammans samla ”gröna beteenden” på exempelvis en anslagstavla. På väggen i klassrummen och på andra ställen i skolan finns bilder av ”ögat” som påminner eleverna i vardagen kring förhållningssättet.

Vid aktuella/akuta händelser kan man föra ”ögat” på tal, och förklara inom vilket område på ögat elevens beteende befinner sig. Man kan hämta bilden av ögat och konkret peka på det område man för tillfället avser ska tydliggöras.

En följd av förhållningssättet är att det för elever och personal inte blir godtyckligt när tillsägningar och kontakt med hemmet görs. På detta sätt följer man en bestämd plan i vilken ordning och hur åtgärder görs och konsekvenser tas.

Arbetsro och klassrumsregler utgår från "gröna" områdets beteendebeskrivningar . Eleverna är delaktiga i att konkretisera vad som blir gällande i den egna klassen. Ögat blir här ett stöd i att hålla arbetsron vid liv samt att följa klassrumsreglerna.

KLICKA HÄR -för att skriva ut ögat och för lite mer utförlig beskrivning.

Förebyggande stödinsatser -Kontroll av organisationen kring eleven

Den första delen av stödinsatsarbetet gäller kontroll av organisationen kring eleven;

• Hur kan resurser omfördelas? 
• Kan pedagogiska metoder förändras? 
• Hur kan justeringar göras i den aktuella elevgruppen? 
• Hur kan elevens lärmiljö utformas? 

Redan här kan vi fråga eleven själv, vad den föreslår för ändringar/förbättringar. 

Jag tänker att vi redan innan denna fas kan förebygga och tillrättalägga tillvaron för elever så att de kan använda mer energi till skolarbete och lärande.

Att utveckla en metod som är av stort värde för en elev, t ex vad gäller att förtydliga i lärmiljön kan hjälpa en stor del av elever. I en elevgrupp finns alltid elever som fungerar som förebilder för övriga, hur man ska göra och vad man ska följa.
När metoder och förhållningssätt får fäste hos många ges möjlighet för den elev som har störst behov av förtydliganden att lyckas. Detta är en del av stödinsatser som många av oss arbetar med i den vardagliga undervisningen.

Jag återkommer till detta framöver.

Förslag på checklista gällande stödinsatser

Denna checklista kan användas som arbetsordning för stödinsatser. Du kan välja att skriva ut den och föra anteckningar för hand. Vill du ha den i wordformat får du gärna maila mig, eller meddela i kontaktformuläret längre ned på denna sida.

CHECKLISTA FÖR STÖDINSATSER, klicka här!

Så här kan vi dokumentera extra individuella anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

 Vi ska från och med denna termin dokumentera extra individuella anpassningar för de elever som det kan befaras att de inte kommer att nå kunskapskrav.

Dokumentationen för extra anpassningar ska göras i elevens IUP för åren 1-5. För betygsgivande år gäller annat, vilket vi behöver återkomma till.

I Sala kommun använder vi Schoolsoft som är det webbaserade program för elevernas IUPer med omdömesskrivning. Längst ned på denna sida finns kortfattad beskrivning av var du kan göra dokumentationen.

Dokumentationen ska innehålla en sammanfattning av vilka 

insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskrav. 

Denna dokumentation kan sedan användas som en 

del vid ev utredning.