Uppdaterad läsjakt för höstens lässatsning.

Sommarens läsjakt blev populär av både elever, lärare och föräldrar. Här kommer nu en version som inte är kopplad till sommar.

Inkludering samt anpassning består i att den som har svårt att läsa ges möjlighet att lyssna på någon som läser eller läsa delar av texten självständigt. Det kan också vara ett alternativ att lyssna på ljudbok.

Det som kan sätta fart på detta upplägg är att elever lockas läsa i olika miljöer och att det ger poäng. De kan vilja vara ensamma om ett val av läsmiljö och förhoppningsvis få två poäng då.

Det ifyllda läsjaktspapperet kan i skolan bli en spelplan, då man jämför innehållet i sina ifyllda rutor och räknar poängen.

Håll till godo :)

Klicka här för utskriftsformat.

Att upptäcka och använda skolstyrkor.

I läroplanens första del beskrivs att varje elev ska få känna växandets glädje, få erfarenhet av att känna tillfredsställelse då hen tar sig igenom svårigheter och att var och en får njuta av att utvecklas.

Ska varje elev få uppleva sådant ligger det i lärarens grundläggande arbete att hjälpa eleverna att hitta och att bli medvetna om sina styrkor och att de ska vägledas i att använda dessa för att klara av utmaningar.

Det är dock viktigt att vara lyhörd och det tillhör vår profession att tidigt upptäcka de elever som riskerar att inte nå kunskapskrav. Att jobba med elevers styrkor är en del av att finna former för att gynna alla att lyckas. Men särskilt de som har svårigheter av något slag ska känna till sina styrkor, ta hjälp av dessa för att känna att de ger en drivkraft framåt som hjälper dem att utvecklas och nå mål. Det behövs ingen forskning som styrker tanken att om man använder det positiva och starka så ger det ringar på vattnet så att självuppfattning och självtillit stärks.

Vilken typ av styrkor är det jag menar?

Det är de skolrelaterade förmågor eller den typ av generella kompetenser som hjälper eleven att processa framåt i sin utveckling mot att bli en fungerande samhällsmedborgare. På vägen dit har eleven hjälp av sina egna motorer för att lära saker, kunskaper och färdigheter som tangerar personlig egenskap och attityd. Största delen av dessa kompetenser hamnar aldrig i ett betyg men är det som framtida arbetsgivare värderar lika mycket som utbildningsmeriter.

• Vad tänker du nu om vad skolstyrkor är? Ge exempel.

Klicka här för att se vad som kan vara skolstyrkor.

Skolverket har gett ut ett material där generella kompetenser beskrivs utifrån EU:s nyckelkompetenser.  Där förklaras hur de kompetenserna kan kartläggas och identifieras.

För läraren i elevarbetet identifieras skolstyrkorna genom iakttagelser och observationer. Ofta har läraren en magkänsla gällande varje elevs mer framträdande positiva drag i fråga om drivkraft i lärandet. Att identifiera skolstyrkor hos barn är inget tidskrävande arbete utan görs av samlade reflektioner i ordinarie undervisning. Någon gång kan det vara svårt att tydligt urskilja en elevs styrka. Att hjälpas åt i ett arbetslag är naturligtvis en fördel då man också kan resonera om hur man som elev visar tecken på sin styrka.

• Välj en av skolstyrkorna och diskutera vad som bevisar att styrkan används.

I de Allmänna råden för utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen står att läraren i utformandet av planen ska utgå från elevens styrkor …// med tilltro till elevens möjligheter att utvecklas. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen tillhör fundamentet i skolarbetet vilket då betyder att också arbetet med styrkor ska tillhöra det grundläggande arbetet för en lärare.

Så här kan man arbeta praktiskt med elever;

1. Eleverna introduceras i förhållningssättet att använda sig av sina skolstyrkor. Detta görs med ett bildspel som ger uttryck för att alla elever är olika och är olika bra på saker. Det den ena klarar bra behöver någon annan stöd och hjälp med och vice versa. I bildspelet förklaras skolstyrkor och det ges exempel. Maila mig om du vill ha tillgång till bildspelet.
2. Eleverna får sedan fundera och känna efter vad den själv känner är sin egen styrka. I detta läge får styrkor gärna vara av andra typer, t ex ”snabb att springa”. Eleverna får sedan hjälp att kategorisera de styrkor som är relaterade till att vara ett stöd i att lära sig saker och att komma framåt i skolarbetet.
3. Vid utvecklingssamtalet är utgångspunkten att prata om elevens skolstyrkor.Läraren presenterar sina iakttagelser och ger exempel på hur eleven visar sina styrkor i undervisningen och på vilket vis styrkan är en hjälp i lärandet.  Elev, föräldrar och läraren samtalar och jämför sina tankar i detta. Vanligtvis känner elev och förälder igen den kompetens som läraren lyfter fram. Detta ger en fin och trevlig start på samtalet. Vid samtalets avslutande del då ett framåtsyftande mål satts upp brukar jag skriva in styrkan/styrkorna i elevens ruta. ” Min skolstyrka att kommunicera skriftligt kan hjälpa mig att nå målet.” Det blir som ett positivt sammanfattande avslut på samtalet, att checka av hur styrkan stödjer målet. 
4. Lärarens ansvar är att eleven tillåts och uppmuntras använda sina styrkor. I den vardagliga undervisningen sker sedan kontinuerligt att eleven bekräftas då den använder sin styrka på det viset att läraren uppmärksammar småviskande och med kroppsspråk då styrkan visas. Uppmuntrande hejarop, en hand på ryggen och ett leende i förbifarten är enkla sätt för bekräftelse. Detta har alltid också varit direkt relationsskapande mellan läraren och eleven helt i positiv anda.

Då elever görs uppmärksamma på och ges utrymme för att använda sina styrkor utvecklas också elevens förmåga till att ta ansvar för sitt lärande och sina studier samt att kunna ha inflytande på arbetssätt och innehåll i undervisning.

Då detta förhållningssätt får råda framträder en skolklass full av starka individer som har kraft och stor potential att lyckas.