Uppdaterad läsjakt för höstens lässatsning.

Sommarens läsjakt blev populär av både elever, lärare och föräldrar. Här kommer nu en version som inte är kopplad till sommar.

Inkludering samt anpassning består i att den som har svårt att läsa ges möjlighet att lyssna på någon som läser eller läsa delar av texten självständigt. Det kan också vara ett alternativ att lyssna på ljudbok.

Det som kan sätta fart på detta upplägg är att elever lockas läsa i olika miljöer och att det ger poäng. De kan vilja vara ensamma om ett val av läsmiljö och förhoppningsvis få två poäng då.

Det ifyllda läsjaktspapperet kan i skolan bli en spelplan, då man jämför innehållet i sina ifyllda rutor och räknar poängen.

Håll till godo :)

Klicka här för utskriftsformat.

Att upptäcka och använda skolstyrkor.

I läroplanens första del beskrivs att varje elev ska få känna växandets glädje, få erfarenhet av att känna tillfredsställelse då hen tar sig igenom svårigheter och att var och en får njuta av att utvecklas.

Ska varje elev få uppleva sådant ligger det i lärarens grundläggande arbete att hjälpa eleverna att hitta och att bli medvetna om sina styrkor och att de ska vägledas i att använda dessa för att klara av utmaningar.

Det är dock viktigt att vara lyhörd och det tillhör vår profession att tidigt upptäcka de elever som riskerar att inte nå kunskapskrav. Att jobba med elevers styrkor är en del av att finna former för att gynna alla att lyckas. Men särskilt de som har svårigheter av något slag ska känna till sina styrkor, ta hjälp av dessa för att känna att de ger en drivkraft framåt som hjälper dem att utvecklas och nå mål. Det behövs ingen forskning som styrker tanken att om man använder det positiva och starka så ger det ringar på vattnet så att självuppfattning och självtillit stärks.

Vilken typ av styrkor är det jag menar?

Det är de skolrelaterade förmågor eller den typ av generella kompetenser som hjälper eleven att processa framåt i sin utveckling mot att bli en fungerande samhällsmedborgare. På vägen dit har eleven hjälp av sina egna motorer för att lära saker, kunskaper och färdigheter som tangerar personlig egenskap och attityd. Största delen av dessa kompetenser hamnar aldrig i ett betyg men är det som framtida arbetsgivare värderar lika mycket som utbildningsmeriter.

• Vad tänker du nu om vad skolstyrkor är? Ge exempel.

Klicka här för att se vad som kan vara skolstyrkor.

Skolverket har gett ut ett material där generella kompetenser beskrivs utifrån EU:s nyckelkompetenser.  Där förklaras hur de kompetenserna kan kartläggas och identifieras.

För läraren i elevarbetet identifieras skolstyrkorna genom iakttagelser och observationer. Ofta har läraren en magkänsla gällande varje elevs mer framträdande positiva drag i fråga om drivkraft i lärandet. Att identifiera skolstyrkor hos barn är inget tidskrävande arbete utan görs av samlade reflektioner i ordinarie undervisning. Någon gång kan det vara svårt att tydligt urskilja en elevs styrka. Att hjälpas åt i ett arbetslag är naturligtvis en fördel då man också kan resonera om hur man som elev visar tecken på sin styrka.

• Välj en av skolstyrkorna och diskutera vad som bevisar att styrkan används.

I de Allmänna råden för utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen står att läraren i utformandet av planen ska utgå från elevens styrkor …// med tilltro till elevens möjligheter att utvecklas. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen tillhör fundamentet i skolarbetet vilket då betyder att också arbetet med styrkor ska tillhöra det grundläggande arbetet för en lärare.

Så här kan man arbeta praktiskt med elever;

1. Eleverna introduceras i förhållningssättet att använda sig av sina skolstyrkor. Detta görs med ett bildspel som ger uttryck för att alla elever är olika och är olika bra på saker. Det den ena klarar bra behöver någon annan stöd och hjälp med och vice versa. I bildspelet förklaras skolstyrkor och det ges exempel. Maila mig om du vill ha tillgång till bildspelet.
2. Eleverna får sedan fundera och känna efter vad den själv känner är sin egen styrka. I detta läge får styrkor gärna vara av andra typer, t ex ”snabb att springa”. Eleverna får sedan hjälp att kategorisera de styrkor som är relaterade till att vara ett stöd i att lära sig saker och att komma framåt i skolarbetet.
3. Vid utvecklingssamtalet är utgångspunkten att prata om elevens skolstyrkor.Läraren presenterar sina iakttagelser och ger exempel på hur eleven visar sina styrkor i undervisningen och på vilket vis styrkan är en hjälp i lärandet.  Elev, föräldrar och läraren samtalar och jämför sina tankar i detta. Vanligtvis känner elev och förälder igen den kompetens som läraren lyfter fram. Detta ger en fin och trevlig start på samtalet. Vid samtalets avslutande del då ett framåtsyftande mål satts upp brukar jag skriva in styrkan/styrkorna i elevens ruta. ” Min skolstyrka att kommunicera skriftligt kan hjälpa mig att nå målet.” Det blir som ett positivt sammanfattande avslut på samtalet, att checka av hur styrkan stödjer målet. 
4. Lärarens ansvar är att eleven tillåts och uppmuntras använda sina styrkor. I den vardagliga undervisningen sker sedan kontinuerligt att eleven bekräftas då den använder sin styrka på det viset att läraren uppmärksammar småviskande och med kroppsspråk då styrkan visas. Uppmuntrande hejarop, en hand på ryggen och ett leende i förbifarten är enkla sätt för bekräftelse. Detta har alltid också varit direkt relationsskapande mellan läraren och eleven helt i positiv anda.

Då elever görs uppmärksamma på och ges utrymme för att använda sina styrkor utvecklas också elevens förmåga till att ta ansvar för sitt lärande och sina studier samt att kunna ha inflytande på arbetssätt och innehåll i undervisning.

Då detta förhållningssätt får råda framträder en skolklass full av starka individer som har kraft och stor potential att lyckas.

Otroligt roligt!

Jag har blivit nominerad till Guldäpplet, vilket jag är jättestolt och glad över.

"Guldäpplet har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkluderande och bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter."

Läs mer här: http://www.diu.se/guldapple/nominerade15.htm

Använd ditt frirum -för varenda unge!

Äntligen skolstart!

Jag tänker att vi i skolvärlden har ett fantastiskt yrke. Det tycker jag oavsett var jag befinner mig i vårt skolsystem. Från och med detta läsår tillträder jag som rektor för två landsortsskolor. Mitt engagemang gällande att alla barn ska lyckas kommer alltid att finnas hos mig. Denna blogg kommer att leva vidare och vi får se hur den utvecklas.

Det är en ynnest att få vara delaktig i våra barns utveckling, att få vara en pusselbit i våra barns framtid, i vårt samhälles framtid. Vi har naturligtvis krav att förhålla oss till. Gunnar Berg beskriver att det finns klart uttalade krav så som alla styrdokument. Det finns också outtalade krav så som media i dess olika former; traditionell media med tidningar, tv och radio samt sociala medier. Där ges massor av influenser och åsikter delas tusenfalt. Föräldrar har fler vägar nu att påverka genom mail, telefon mm. Alla vuxna har själva gått i skolan och har därför en uppfattning som de kan ge uttryck för. Allt detta ska skolpersonal förhålla sig till, tolka och hantera. Det ska vi skolpersonal hjälpas åt att göra, kollegialt som det så fint heter.

Vi ska komma ihåg att det finns utrymme mellan kraven och varje lärares eget förverkligande. Det är där den härliga kreativiteten kan bo, för oss som finns i verksamheten. Det är där pedagogen kan sprudla med idéer, vara uppfinningsrik och använda all sin brinnande lust till genomförande av läroplanens intentioner.

Eftersom vi är olika gör vi detta på olika sätt. Det handlar om tolkningar och det handlar om vilka vi är, med de styrkor vi besitter.

De barn som kämpar extra med måluppfyllelse behöver lärare, som verkligen använder sitt frirum. Det är lärare som utvecklat relation till varje elev och utifrån det skapat/hittat metoder och material som leder fram till just den elevens lärande.

Min uppmaning till alla lärare och pedagoger är att vara medveten om sitt frirum och använda det –för varenda unge!

Virtuellt pedagogiskt smörgåsbord eller knytis, välj själv!

Välj det bästa från smörgåsbordet, ta bara det som du själv önskar och när du själv önskar det. Eller var med på ett innehållsrikt knytis.

På nätet finns ett enormt smörgåsbord av dignande tips och råd.

Jag tänker mig ett klassiskt smörgåsbord på det sättet att det finns rätter(alternativ) för alla olika smaker. När jag blickar ut på ett sådant bord känner jag att vid en första runda så lockas jag ta litet av allt. Detta för att scanna av utbudet och veta att jag inte går miste om något, ifall jag vid första anblicken skulle gå för bi något. Vid en andra runda skulle jag välja det godaste och det som mest tilltalade mig. Om något nytt var ditställt skulle nyfikenheten säga åt mig att ta ett smakprov av det också.

Det smörgåsbord som finns på nätet är överfullt av tips och råd kring vad som helst. Det vet vi.

Det gäller att vara inne på runda två, då man har riktat in intresseområden men också är öppen för nyheter.

Det som är det bästa med det virtuella smörgåsbordet är att det alltid är tillgängligt. Det betyder att jag helt och hållet kan välja själv när det passar för mig att ta till mig information.

Ett virtuellt knytis, är precis som det låter, att du själv också är aktiv att dela med dig av dina erfarenheter och idéer. Det är många som har glädje och nytta av det, och samtidigt kan du få inspiration och material för vidareutveckling av din egen tanke. Det är stort!

Det är alltså en fantastisk värld som öppnar sig för den som låter sig hoppa på det tåget, ett virtuellt lärarrum. Det kluriga kan vara att göra valen, vart och hur ska jag navigera? 

På facebook finns en uppsjö av grupper relaterade till skola. Jag är medlem i många och väljer helt och hållet själv hur aktiv jag vill vara i dessa grupper. Oftast handlar det om att läsa hur andra upplever och erfar metoder av allehanda slag. I andra fall kommenterar jag utifrån min egen kunskap. Naturligtvis bidrar jag i denna värld med inlägg i mina två bloggar. På det sättet känner jag att jag kan ge lite tillbaka av allt jag får.

Twitter, instagram, pearltree, olika bloggar finns att tillgå… och mer därtill.

Mitt förslag är att till börja med ansluta sig till någon facebookgrupp. Sök i sökrutan det som är av intresse. Be att få gå med och följ med i flödet. Ett annat alternativ är ju naturligtvis att googla på det man vill veta mer av.

Vad är fördelen med det virtuella lärarrummet?

·         Att endast då man själv vill och har tid, vara aktiv i den mån man önskar.
·         Att vara passiv åhörare i andras diskussion.
·         Att själv ställa en angelägen fråga och snabbt få konkreta svar.
·         Att märka av nya vindar som blåser, att hänga med i trender.
·         Att då man själv känner engagemang vara så aktiv man vill.
·         Att på egen hand välja sin egen fortbildning, och få den i lagom dos.
·         Att kunna stänga av när man har fått nog.

Allt detta bygger ju på dina egna val. Det är ingen annan som styr dig i detta. Ännu bättre blir det när någon kollega i verkliga livet också är aktiv på nätet, och man fortsätter diskussionen i sin egen vardag och verksamhet.

Var och en väljer också därmed hur man vill engagera sig under sommarledighet. För mig brukar det vara bäst att stänga av skolrelaterad aktivitet helt och hållet fram till augustis intåg. Då brukar därefter idéer och goda tankegångar tacksamt sätta igång. Jag kan ju avslöja att jag i viss mån måste disciplinera mig att hålla mig ifrån skoltankar under ledighet. Det är ju något i mig som älskar allt som har med skola att göra.

Det borde alltså vara så, att med detta inlägg sker ett långt uppehåll. Jag önskar er nu en härlig ledighet. Jag vill också passa på att tacka för allt som nätet ger mig!

/ Nina

Lärarutvärdering, för att nå ännu fler elever att delta och inkluderas i undervisningen.

Jag tänker att det är viktigt att elever känner att vi lärare verkligen bryr oss om vad de tycker, känner och behöver.

Jag jobbar mycket med att hjälpa elever att hitta sin inre motivation till att lära. Finns motivationen så finns också deltagandet och därmed är eleven inkluderad i undervisningen. För att komma dit krävs relation mellan mig och eleven. Det vet vi alla, och det vet även Hattie. Relation byggs på många olika sätt.

Ett sätt att visa att jag tar eleverna på allvar är att låta dem utvärdera mig som lärare. Det räcker inte riktigt med det, utan behöver följas upp med resultat och åtgärder. Jag gör utvärderingen nu på slutet av terminen, och startar upp i höst med återkoppling för eleverna vad som  framkommer i utvärderingen.

Så här ser min utvärdering ut; kan användas på låg och mellanstadiet. Den kan fungera på högstadiet,men där tänker jag att man behöver utveckla frågeställningarna

.
Är du klasslärare kan den användas generellt. Är du ämneslärare låter du eleverna skriva lärare och ämne på blanketten.

Tanken är att de sätter ett kryss i rutan för det som stämmer.

Klicka här, för utskrift.

Inkluderande sommarläsjakt, vad är det?

Här kommer ett litet förslag på hur man kan locka elever till läsning under sommarlovet. Jag tänker mig att inkluderingen här, handlar om att en del elever tappar läsningen under sommaren och behöver få lite hjälp att hålla igång läslusten.

Lässlukare läser av eget driv. Det är ofta de eleverna som har det lite kämpigt med läsningen som kan få hjälp med något som lockar igång dem.

Det ska inte vara ett måste, anser jag. Måsten upplevs som jobbiga och tråkiga. Är det frivilligt brukar fler vilja delta.

Anpassningen består i att den som har svårt att läsa ges möjlighet att lyssna på någon som läser eller läsa delar av texten självständigt. Det kan också vara ett alternativ att lyssna på ljudbok.

Det som kan sätta fart på detta upplägg är att elever lockas läsa i olika miljöer och att det ger poäng. De kan vilja vara ensamma om ett val av läsmiljö och förhoppningsvis få två poäng då.  Själv hoppas jag på goda lässtunder i mitt växthus, på en strand, under ett äppelträd. Det blir spännande att se hur många poäng jag får ;)

Klicka här för att se bättre, eller för att skriva ut.