Läxors vara eller icke vara.

Detta är mycket omdiskuterat i kommunikativa medier. 

Läxor kan vara det som hjälper en elev att bättre utvecklas mot mål, som faktiskt är skillnaden mellan att eleven behöver stödinsatser och vanlig stimulans av läraren. Den elev som får engagerat föräldrastöd kan faktiskt ha större chans att lyckas i skolarbetet. Tyvärr är det inte alla förunnat. 

Det kan vara så att de elever som redan har en stark kunskapsutveckling gärna gör sina läxor och samtidigt får föräldrastöd vid behov. Det kan också vara så att den som har det kämpigt med inlärningen, har svårt att utföra läxan, inte känner sig motiverad o dessutom inte får någon som helst hjälp hemifrån. Där så är läget, växer klyftan mellan barn som har det lätt jämfört med de som har svårigheter. 

Skolan har ju ett kompensatoriskt uppdrag. 

Hur ska läraren då tänka gällande läxor? Jag har funderat mycket kring detta genom åren och tackade ödmjukt när Skolverket gav ut stödmaterial gällande läxor. 

Skolverkets stödmaterial -Läxor i praktiken

Jag använder mig av läxor. Jag tänker att läxans vara ger vinster då jag har ett upplägg som gör att eleven ska kunna utföra läxan på egen hand. Jag ser det dock som en stor fördel när eleven också får hjälp av föräldrar men det ska inte vara en nödvändighet. Du kan läsa mer om syftet med mina läxor längre ned i detta inlägg. 

Jag har uppdaterat mina läxrutiner utifrån Skolverkets stödmaterial, vilket bara gav mig bekräftelse åt rätt riktning; t ex läxa som är väl återkopplad till "just nu"-undervisning o som tränar automatisering av moment. Lättförståeligt både för elev o förälder. Jag kompletterar med blogg uppbyggd kring förklarande, instruerande egna filmer.

Min matteblogg -ninamatik

Detta för att göra det lätthanterligt men ändå ge möjlighet för lite extra träning samt låta föräldrar ha inblick i undervisning. Jag tänker att det är viktigt att som lärare verkligen ifrågasätta sig själv gällande syftet med läxorna man ger.

Jag tänker att läxhjälp på skolor alltid borde finnas tillgängligt. Just nu har vi inte möjlighet till detta på vår skola, men jag tänker att jag ska arbeta för att göra det möjligt. 

Låt säga att läxan var att träna 5ans multtabell. Då försöker jag i nuläget ha kommunikation med eleverna dagarna innan. Hur går det med läxan, behövs något förklaras? Jag påminner om bloggen som de kan nå hemifrån. 

Jag förklarar tydligt att det viktigaste med läxan är inte att lämna in papperet, utan vad dom fastnar i hjärnan. Vi har alltid en läxkolls-aktivitet. Det är viktigt att eleverna vet att läxan följs upp. Det kan vara att jag drar sticka (glasspinne) och den elever får utföra ngt som visar  den läxaktuella kunskapen. Att dra sticka innebär att alla elever behöver vara förberedda. Det kan också vara så att de behöver använda kunskapen i en aktivitet. 

Här är min tolkning av att ha läst Skolverkets stödmaterial samt följt Skolverkets webbinarium: Detta är mitt upplägg och gäller läxor i ämnet matematik.

LÄXOR

SYFTE:

 - Repetition t ex talkamrater, dubblor, förklara begrepp…

 -  Mängdträning, t ex strategier

 -  Föräldrar får inblick i barnets lärande och undervisningens innehåll.

Förberedelse:

Eleverna ges förståelse för det som läxan ska handla om.

Läxan ska vara kopplad till aktuellt undervisningsinnehåll.

Tydlighet ges kring varför läxan ges.

Förklaring:

Läxan gås igenom på lektion. På bloggen www.ninamatik.blogspot.se finns förklaringar och exempel.

Uppföljning: ”läxkoll”

Läxan följs oftast upp i gruppaktivitet. Vi använder ”namnpinnar” vilket gör att det är slumpen som avser vem som visar sina kunskaper. Det gör att alla behöver vara beredda.

Uppföljningen blir till en bekräftelse i att eleverna har gjort läxan.

Innehållet i läxan kan också användas till lektionens moment och är då en hjälp i att klara och förstå strategier i uppgifter/aktiviteter.

Variationer i läxutförande:

Öppna frågeställningar –undersöka ngt i hemmet