Här beskriver jag kort hur arbetsgången kan se ut;
Inför varje terminsstart ska ämneslärare ge skriftliga omdömen. I vår kommun sker det numera med ämnesmatriser. Det är enklare att klicka i rutor för förmågor som eleven visat att den har, istället för sammanhängande förklarande textmassa. Det finns riktlinjer som säger att skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 1-5. Dock beskrivs tydligt att minst en gång varje termin ska ett utvecklingssamtal ske per elev. Samtalet ska behandla hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt vilka insatser som behövs.
För att lärare ska kunna delge adekvat information vid utvecklingssamtalet behövs fortfarande dokumentation kring alla elevers lärande och utveckling. I ett system med ämneslärare är detta svårt att hantera om inte skriftlig information finns att tillgå för den lärare/mentor som ska hålla i utv.samtalet. Alternativet skulle vara att skolan hade en muntlig överlämning gällande kunskapsläget för alla elever, och sedan skulle mentorn föra det vidare vid varje utvecklingssamtal...Svårhanterligt.
Därav uppdaterar vi omdömena på vår skola, varje termin. Ämnesmatriser uppbyggda på kunskapskrav klickas i av undervisande lärare. En kort framåtsyftande kommentar fylls i, där det också ska framgå hur eleven ska få hjälp att utveckla detta.
T ex så här:
Att utveckla: Bli säker på att räkna med addition och subtraktion inom det talområdet(0-200), också med tiotalsövergångar. Du kommer att få tydliga förklaringar av skriftliga räknemetoder som vi alla tillsammans resonerar om. Du kommer att få öva tillsammans med en kompis och även prova på egen hand.
eller:
Att utveckla: Kunna beskriva fler exempel och samband på vad som händer i naturen i en årstid, både muntligt och skriftligt. Det kommer vi att träna på både genom att prata och skriva. Du får möjlighet att lyssna på kompisar, läraren, se film och läsa/lyssna på faktatexter.
Den framåtsyftande kommentaren är den viktigaste delen i omdömet, då man ska kunna använda det formativt.
Från alla ämnens framåtsyftande kommentarer söker jag som mentor gemensam nämnare av förmåga med tanken TB5 (The Big 5), alltså förmåga som då får verkan i så många ämnen som möjligt. Som kortsiktiga mål kan man då koppla den förmågan konkret till ett eller flera ämnen.
Jag brukar åtminstone ge 2 olika förslag vid samtalet. Tillsammans resonerar vi om vilket av målförslagen som passar bäst. Eleven får känna efter vad den vill satsa extra på.
Det blir det långsiktiga målet. Jag förklarar att det är en förmåga och att man kännetecknar det med att man inte blir färdig, eller uppnår det målet, t ex förmågan att skriftligt kommunicera utvecklar man hela livet.
Till det långsiktiga målet kopplas kortsiktiga mål som går att uppnå. Till ovan beskrivna förmåga skulle det kunna kopplas kortsiktigt mål att kunna skilja på kort och lång vokal, eller att kunna stava för eleven vanliga ord med dubbelteckning.
Vid nästkommande samtal pratar man om vad omdömen visar gällande det långsiktiga målet, hur man märker att eleven utvecklat den förmågan. Gällande det kortsiktiga målet kan man då svara på frågan; Kan eleven skilja på kort och lång vokal? Vad visar omdömen gällande det, och vad känner eleven. Här har man också med elevmaterial som "ger bevis" på måluppfyllelse samt visad förmåga.
Är detta samtal 2, alltså på vårterminen, bestämmer man vad som är nästa steg gällande kortsiktigt mål, alltså hur man går vidare. Vi har i stort sett alltid kvar det långsiktiga ett helt läsår.
Tillbaka till samtalet:
Samtalets utgångspunkt är att vi pratar om elevens styrkor.
Här lyfts förmågor som är till hjälp för måluppfyllelse. Det ska vara förmågor som eleven ”är extra bra på”. Det kan vara The big 5-förmågor, men också styrkor som; att våga, fokusera, samarbeta, ta ansvar, metakognitivt- förstå sin egen del i lärandet… Vi pratar om hur eleven visar sina styrkor i undervisningen och på vilket vis styrkan är en hjälp i lärandet.
Gällande det mål som blir överenskommet ska också beslutas hur målet ska visas/uppnås.
Vi pratar om hur skolan/lärare kan agera, och vad eleven själv kan göra samt om och i så fall hur vårdnadshavarna vill stödja.
I den framåtsyftande planen brukar jag skriva in styrkan/styrkorna i elevens ruta. ” Min styrka att kommunicera skriftligt kan hjälpa mig att nå målet.”
Det blir som ett positivt sammanfattande avslut på samtalet, att checka av hur styrkan stödjer målet.
Lycka till med alla trevliga utvecklingssamtal/ Nina Lundén
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar